Pollenchock och stjärnfall

Var är dimman? Den behövs.

Ska hoppa in i duschen snart och sen dra in datan på mitt rum och börja fixa mig. Sen fram emot ikväll. Älskar att ha definitiva planer som man vet blir av.
Just nu åker jag berg- och dalbana. Ibland är allting asbra och ibland mindre bra. Men det har går jag igenom i princip varenda år, just vid den här tiden. Jag gillar verkligen inte julen, jag förstår inte varför.... Jag har inga dåliga erfarenheter av det, min famij brukar vara rätt samlad osv.
Men det kryper i kroppen när jag tänker på julen. Och julpynt. Fyfan ....

Eftersom att folk ville ha receptet på mina wunderbara kakor så kommer det nu.

Ingredienser:
125g mörk blockchoklad
2dl vetemjöl
½tsk bakpulver
1krm salt
75g smör
½dl socker
1½dl brun farin
½tsk vaniljsocker
1 ägg
2dl havregryn

Slå först på ugnen som ska stå på 175 grader. Hacka blockchokladen, behöver inte vara så noga med att det blir jämnstora bitar. Blanda ihop mjöl, bakpulver och salt.
Sen ska fett, socker, farin och vaniljsocker. OBS! Poröst! Sen ska ägget i. Blanda ihop allting, sist den hackade chokladen. Kan vara ganska krångligt att röra ihop allt, jag rekommenderar en elvisp.
Sen tar man två teskedar och klickar ut smeten på ett plåt med bakplåtspapper. Lämna lite mellan rum för kakorna brukar bli minst dubbelt så stora!
Sen ska de in i ugnen i 10 min och låt dom svala på ett galler sen.
Voila!

Öh, orkar inte att det är jul snart. Trevligt för alla dom som gillar julen, men för mig finns det knappt något mer överskattat. Jag tycker det hela mest är jobbigt. Det har ingenting med min family att göra, dom är ganska snälla runt jul. Men det enda som är bra med jul är att man får saker och att man inte behöver gå till skolan. Men ändå har man tusen jävla saker som man måste göra. Åka och hälsa på folk och ha sig.
Så här är det vaje år.
Jag börjar hata julen i november och det håller i sig fram till andra advent, då börjar jag tänka att det kanske är lite mysig med jul. Men efter en timma går jag tillbaka till normalläge.

Förlåt.
Bra ord enligt mina föräldrar.

Men seriöst, man ska fan inte be om förlåtelse om man inte är ledsen. Ångrar man inte något så ska man inte be om ursäkt. Man ska aldrig be om ursäkt i onödan. Slit inte ut ordet, jag hatar det.

Folk som säger vad de tycker och sen ber om ursäkt för det?
Skulle jag påstå att jag hatar alla som är blonda, och sen skulle nån ta illa upp. Så ber jag om ursäkt för att jag tycker så? Det låter så otroligt dumt.
Då ber man om ursäkt för att man har sårat någon, men förklarar att man tycker så.

Man kan inte be om ursält för sina åsikter, då gills inte de åsikterna.
Förlåt för att jag gillar leverpastej? Då tycker man inte om det.
Eller så behöver man en jävla självförtroendeboost.

Sitter i min soffa med syrran. Jag pluggar och hon sitter vid datan. Eftersom jag hör små glädjetjut och kommentarer då och då förstår jag att hon kollar nån Jonas Brothers-sida. En video startas och JB börjar sjunga Happy Birthday.
"ÄR DET DÄR EN MARABOU?! Finns Marabou i andra länder??
Fan vilken snygg skjorta Nick har..."
Syrran startar om videon.
"DET ÄR EN MARABOU!!!!!"

Snart dags att skaffa en blogg med tjuvlyssnat av syrran. Fast puss på henne, även om hon är ett monster så älskar jag henne ändå.

Tänkte klämma ur mig ett litet inlägg innan jag återvänder till pluggandet.
Efter tre timmar är kostarbetet klart, hoppas inte int.ek:en tar lika lång tid.
Sedan det sista inlägget har jag kommit fram till följande saker:
- Skriva med stor bokstav och punkt överallt, även på Msn.
- Måste köpa vantar, har lika dålig cirkulation i händerna som en rökare.
- Måste köpa jeans så att syrran slutar gnälla.
- Måste boka tid för massage eftersom jag knappt jag sitta vid datorn utan att få int i nacken.
- Måste leta på mina vinterskor
 Och så allmänt bara skärpa mig, ska vi slå vad om hur det kommer gå eller ?

Nej, en massa länder väntar! Au Revoir!