Pollenchock och stjärnfall

Tänkt lite de senaste dagarna. Är så glad att jag är jag. Faktiskt. Skulle inte vilja vara någon annan alls. Visst önskar man kanske att man var lite bättre i vissa avseenden, men annars så funkar det. Jag vet var jag har mig själv och det finner jag en jävla trygghet i.

Nu drömmer jag mig bort till mitt lilla fantasieland, där mina älskade monster bor. En önskedröm som aldrig nånsin kommer bli sann. Men det är trevligt att drömma lite ibland. Men alltför snart kommer jag blir avbruten av Indien och Kina och en liten samhällsuppgift.